Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Hillström & Billy
S/t, 2008
Skivbolag: Egen utgivning
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-12-05
Hemsida: myspace.com/hillstromandbilly

De stora gesterna är ingenting för Hillström & Billy (som så vitt jag begriper är ett soloprojekt). På den självbetitlade debuten stoppas de breda penseldragen djupt ner i verktygslådan och istället ligger allt fokus på nyanserad och oerhört sansad musik. Hillström & Billy sätter det subtila framför det utmärkande och gosar lika gärna med äldre amerikansk rootsmusik som med svensk pop.

Vad vi snackar om är vemodiga melodier, varmt rostiga röster och akustiska gitarrer. Ett tempo som makar sig fram utan någon som helst brådska och låtar som gärna lockar till en stunds extra eftertanke. Jazzigt blås tillåts ta sin plats i något spår och överlag är Hillström & Billy sin genre trogen utan att för den sakens skull köra fast i någon trist stereotyp.

Grejen är knappast ny. Vi har hört den både glimrande och usel från både söder och norr (Hillström & Billy kommer från Hudiksvall och plattan har putsats till i Sundsvall), så hur står sig det här debutsläppet egentligen? Jag skulle säga till största delen bra. Visst är det så att vemodet är en starkare drivkraft än själva låtarna och bitvis är materialet på plattan en aning för upprepande och enformigt för att det ska vara helt njutbart. Men Hillström & Billy hittar fram till en genuin känsla som inte är särskilt många förunnad. Det låter lite gammalt på ett bra sätt och då är det naturligtvis en extra krydda att plattan släpps på mustiga svarta vinylskivor.