Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Soilwork
Natural Born Chaos, 2002
Skivbolag: Nuclear Blast
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2002-05-13
Hemsida: www.soilwork.org

Jag utsåg "A predator´s portrait" till förra årets bästa platta. Tyvärr kommer jag inte kunna göra samma sak med årets "Natural Born Chaos". Även om Soilwork kör på i samma stil som senast trasslar de till det för sig på tok för många gånger den här gången.

Många tyngre rockare spottar på Soilwork för att bandet blandar in en hel del melodisk sång i sin mjuka death metal. Jag applåderar det istället, det är ett grepp som ger musiken mycket bättre djup. Framförallt som farbror Speed (eller Björn Strid som passet avslöjar honom) sköter samtliga vokalaelement på ett utmärkt sätt. På "Natural Born Chaos" smyckas samtliga refränger med själfulla sångslingor långt bort ifrån allt vad growl heter. I verserna ryter dock Speed till ordentligt, vilket uppskattas.

Det som gör detta album betydligt svagare än föregångaren är att det saknar större variation. Många av låtarna låter ungefär likadant och hela skivan går i ungefär samma tempo. I längden blir det lite tråkigt att lyssna på. Några av partierna med "normal sång" låter dessutom lite snåriga och krystade. Det fäller Helsingborgarna.

Refrängen i The Bringer är en riktig godbit med enorm hitkänsla. Klart häftigast på plattan är dock Black star deciever där Speed sjunger duett med producenten Devin Townsend. Mäktigare växelsång får man leta efter. Annars är det tunt på hitfronten (inledande Follow the hollow borträknad), "Natural Born Chaos" är snarare en platta med habila metalkompositioner. Jag gillar plattan även om bandet tagit ett steg bakåt, rent skapandemässigt. Soilwork är fortfarande ett av Sveriges bästa band när det gäller melodiös death metal.