Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Red Hot Chili Peppers
Blood Sugar Sex Magik, 1991
Skivbolag: Warner Brothers
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 1999-01-01
Hemsida: www.redhotchilipeppers.com

Denna platta visade vägen för RHCP och ledde dem raka vägen till toppen och efter några lyssningar förstår man varför den sålde multiplatina. Stuket är väldigt funkigt och texterna är absolut inte blygsamma. Kiedis sjunger med en känsla som är enorm och musikerna öser för fullt, inte minst Flea! Det här är dock den skiva där John Frusciante har störst huvudroll, han spelar en hel del skumma grejer på vissa av låtarna.

Ingen har väl missat hitarna Give it away och Under the Bridge, båda kommer från den här plattan. Den först nämnda med sin härligt rockiga funk och den sist nämnda med allt som en ballad ska ha går i täten på skivan, men de är långt ifrån ensamma om att kicka rumpa (hm, har inte det uttrycket dykt upp i samband med något annat band?). Balladen I could have lied krossar allt motstånd vad det gäller ballader, en helt suverän låt.

Vill ni höra om Flea? Tänkte nästan det, på det här albumet heter hans paradnummer Suck my Kiss, han lirar som besatt och gör låten till ett riktigt mästerverk. Jag kan dock tänka mig att den bara skulle vara en grå massa utan hans basspel. Andra låtar där han får mycket utrymme att glänsa är The power of equality och Funky Monks. På låten Breaking the girl plockar Frusciante fram sin akustiska gitarr och visar att han inte bara kan spela ösig elgitarr. Titelspåret Blood, Sugar, Sex, Magik inleds med taktfast trumspel av Chad Smith för att sedan övergå i någonslags pratsång av Kiedis. Sedan drar refrängen igång och man bara studsar av lycka, så bra är det. Blood, Sugar baby, She´s magic, sex, magic, sex magic. Anthony Kiedis plockar fram sin aggressivaste röst och håller på att ryta ihjäl oss. En kanonlåt helt enkelt.

Andra intressanta låtar som Naked in the rain och Mellowship Slinky in B major hade för andra artister varit riktiga super hits, men här får de stå i skymundan för de andra hitsen. Det säger väl en hel del om hur lyckad den här plattan är. En riktig kanonskiva och den som påstår något annat måste vara totalt vrängd i hjärnsubstansen (eller helt enkel bara en sådan person som ogillar funk.). Ni har säkert räknat ut vad det blir för betyg. Jag kunde helt enkelt inte sätta något annat!