Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Black Label Society
Order of the Black, 2010
Skivbolag: Roadrunner Records
Av: Anders Nilsson
Publicerad: 2010-09-03
Hemsida: www.blacklabelsociety.com

Efter att ha varit nära döden, blivit sparkad från jobbet som Ozzy Osbournes gitarrist och mist sin pappa, släpper Zakk Wylde nu sitt åttonde album under namnet Black Label Society. "Order of the Black" skapades på exakt 94 dagar, vilket får betraktas som ohyggligt snabbt när det gäller en etablerad artist. Så, är detta ett hafsverk eller rent av ett mästerverk byggt på revanschlusta? Sanningen ligger någonstans mittemellan.

Crazy Horse sprudlar av energi och Zakks typiska fingerbändande, Overlord med sin stenhårt mässande refräng låter väldigt mycket Ozzy, medan Parade of the Dead kompletterar inledningstrojkan perfekt med ett rejält groove. Men sedan blir det nästan väl plikttroget och standardnummer på standardnummer staplas på varandra, det vill sig helt enkelt inte. Inte ens när Zakk plockar fram pianot i Time Waits for No One blir det magiskt, även om det är långtifrån dåligt. Det blir bara för slentrian och för händelsefattigt.

När pianot en stund senare dyker upp igen i Shallow Grave går det dock betydligt bättre. Hela låten är väldigt annorlunda uppbyggd och avviker från Black Label Societys standardmall 1A, stundtals doftar den nästan John Lennon! Avslutande January, Zakks hyllning till sin avlidne pappa, framförs med känslig men stadig röst och är bland det enklaste, men samtidigt absolut vackraste den skäggige amerikanen skrivit.

Zakk Wylde sjunger bättre än någonsin, gitarrspelet är på topp och han sprutar ur sig riff som om det inte finns någon morgondag, men det känns som om han ibland fastnar i sitt egna träsk och mest levererar det han vet att fansen väntar sig. Men när Zakk avviker från mallen och släpper lös sin fantasi och skaparglädje, då är det absolut världsklass. Resultatet blir en något splittrad platta och trots flera fullpoängare blir helheten inte mer än bara bra.