Joyzine.se






Recension - Demo

Ellen Beach
This must be where songs go when they die
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2003-12-23
Hemsida: www.ellenbeach.tk

På sin första demo ”This must be where songs go when they die” har Ellen Beach ett lovande anslag. Småmysig, melodisk pop blandas med betydligt mer rockiga tongångar. Konceptet är lovande, men den här gången håller det inte. Det som brister är låtarna. De har en lovande struktur och är baserade på bra idéer, men det räcker inte.

Vad jag saknar är refränger, något man kan komma ihåg efter låtarnas slut. På den här demon är de alldeles för raka och saknar stark dynamik. Ibland kan jag uppfatta goda intentioner till starka refränger, men de genomförs inte fullt ut. För att vara på en första demo är det här dock helt okej. Jag har varit i situationen själv med egna band som naivt trott vi åstadkommit något häpnadsväckande fast resultatet egentligen varit ganska platt.

Något som dock inte faller mig särskilt väl i smaken är den falska sången. Det ylas inte hjärtskärande på hela demon, långt ifrån. Men på de ställen det inte håller låter det faktiskt ganska pissigt. Det kvittar ju att gitarrharmonierna är delikata när den vokala insatsen inte ligger på samma prestationsnivå.

Tuffast på demon är pratsången i inledande Jesus and the case, en melodi som för övrigt får anses som den klart bästa av de fyra som bjuds. Med lite eftertanke, mer rutin och ett flitigare putsande på låtarna har Ellen Beach förutsättningar att bli riktigt bra. Anslaget är ju som sagt klart trevligt.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner