Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Arven
Black Is The Colour, 2013
Skivbolag: Massacre Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2013-10-24
Hemsida: facebook.com/arvenmusic

Till Felden är tuppen i hönsgården. Ensam man bland ett helt gäng kvinnliga musikanter där han sitter uppflugen på trumpallen. Det brukar vara tvärtom med pampiga orkestrar som spelar storslagen metal, en kvinnlig sångfågel bland anonyma manliga musiker. Här får Felden hålla sig i bakgrunden medan kvinnorna tar hand om showen. Fördelningen är omvänd men faktumet detsamma, anonym manlig kompmusiker, strålande kvinnor.

Det funkar riktigt bra för Frankfurts Arven. ”Black Is The Colour” är uppföljaren till omtyckta ”Music of Light” och orkestern har tuffat till sig lite. Det är lite mer heavy metal på den här inspelningen, dock utan att ge avkall på vad som byggde debuten. Det symfoniska och refrängstarka.

Jag vill minnas att jag i recensionen av den plattan skrev något om att det lät som kvinnofrontad metal så som den spelas i Norge och Holland och exakt samma ord går att återanvända här. Arven är ett lite mer storslaget och mindre rockinriktat Within Temptation eller ett betydligt mindre pompöst Leaves' Eyes. Lättsmält och medryckande utan att riktigt fästa.

Med andra ord synnerligen god bakgrundsmusik som inte kommer hamna på någon årsbästalista, men som är perfekt tuggmotstånd en höstgrå torsdag. För något annat än att ligan har gott handlag med melodier och refränger kan man då verkligen inte hävda.