Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Bruket
En annan klass, 2010
Skivbolag: Citybird
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2010-03-17
Hemsida: myspace.com/bruket

Bruket frågar sig i pressreleasen till ”En annan klass” om det finns utrymme för ett debutalbum som detta i dagens ganska kärva musikklimat. Det är en väldigt adekvat frågeställning. Dels på grund av att musiklyssnandet ser ut på ett helt annat sätt idag än vad det gjorde när förebilderna spelade in sina epokgörande alster. Det handlar som bekant mindre och mindre om album och mer och mer om Spotify eller iPod-listor. Dels på grund av att Fagersta-bandet egentligen inte debuterar med något som är särskilt nytt eller ögonbrynshöjande.

”En annan klass” är reflektioner från en småstad, politiska upprop och fabriksmisär så som den ser ut i så gott som varenda bortglömd landsortshåla här i landet. Det är ett koncept som gjorts av miljarder av band genom åren och som aldrig verkar bli uttjatat. Ofta kläs det dock upp i mäskdrucken fulpunk där bandmedlemmarna inte ens på någon av sina propraste dagar skulle gå att ta på allvar för budgetansvariga politiker runt om i landskapen. Där har Bruket faktiskt en poäng som många sanningssägare före dem missat, de klär sin vardagsrealism i en musikalisk skrud som faktiskt har potential att nå ut.

Nu handlar Brukets debutalbum förvisso om punk, men det är punk som är tydligt inspirerad av så väl pop som äldre rockmusik. Bruket har lika mycket gemensamt med Ebba Grön som med Florence Valentin och jag inbillar mig att det på något sätt ger dem lite extra cred i dagens musikaliska klimat. Som om inte det faktum att bröderna Almqvist från The Hives varit inblandade i produktionen duger gott nog för att sätta Bruket på Sverigekartan.

”En annan klass” är lättsam och arg om vartannat och jag tror att det är något som kommer göra att det faktiskt finns utrymme för denna debut år 2010. Det är inte jättebra och det är inget som ni egentligen behöver vare sig ni är extremt musikintresserade eller inte. Men Bruket står i alla fall ärligt upp för vad de tycker, tänker och gillar och sådana band brukar alltid ha en tendens att fungera.