Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Alex Face
Never Been Alright, 2009
Skivbolag: Alleycat
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2009-06-26
Hemsida: www.alexface.com

Vill man göra det lätt för sig säger man kort och gott att Alex Face lirar garagerock. Men det är inte riktigt så enkelt. För även om musiken på ”Never Been Alright” låter som hämtad från ett garage där Rolling Stones står och tragglar trötta demos finns det så väldigt mycket mer som sjuder under ytan hos orkestern. De är oerhört simpla men samtidigt sanslöst komplexa på en och samma gång.

De flesta som snickrat ihop sin rockmusik i garaget brukar tycka att det är skoj att spela snabbt, men inte Alex Face. Hela den här skivan (gruppens andra) sniglar sig fram i ett tempo som snarast är pensionärsaktigt, men på något sätt uppehålls ändå rock'n'roll-nerven. Det skulle vara lätt att snacka om retro, men samtidigt finns mycket av dagens moderna rockscen där hos de fyra gossarna.

Letar man efter referenser går Stones, Creedance Clearwater Revival, Tom Waits, The Hellacopters och Iggy and the Stooges alla att finna hos Alex Face. Utan att svenskorkestern för den sakens skull låter som någon av de nämnda orkestrarna på rak arm. Det är omöjligt att peka ut Alex Face som ett särskilt originellt band, men samtidigt har den här kompotten inte hörts från särskilt många band särskilt många gånger förut.

Som ni begriper, det är något speciellt, något fängslande med det här bandet. Det enda problemet är att låtmaterialet på ”Never Been Alright” bara är så där halvkul.