Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Division of Laura Lee
Pustervik, Göteborg
2008-10-28
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2008-10-29
Hemsida: www.violenceistimeless.com

Nedräkningen når äntligen noll, tygremsan faller ner och Division Of Laura Lee har återuppstått från de döda. Återuppstånden likt Kristus, men bandmaskinen som är Division Of Laura Lee har ingen ambition att försvinna tillbaka upp till himlen, nej, deras plats är här på jorden och ambitionen är världsherravälde. Pusterviksbaren exploderar i kaskader av ursinnigt vresig indierock, våld har aldrig varit mer tidlöst och musikaliskt slipat än så här.

”Men just då vi tappar greppet, slår sönder saker, det är för att vi är så laddade och för att det känns så jävla bra. Man kommer in i en sådan eufori och blir helt tokig. Det finns ingen anledning till att spela mer, det är mycket roligare att slå sönder allting och jaga någon jävel i publiken”. Klassist citat signerat gitarrist Per Stålberg. Fråga bara de som var på Division Of Laura Lees spelning på Henriksberg under Way Out West tidigare under året, de vet precis vad Stålberg försökte förklara när jag intervjuade honom och mesta vokalist Jonas Gustavsson i samband med redan nämnda festival.

Så blir det inte riktigt ikväll. Inga nedrivna tak, ingen kollektiv crowdsurfing, inget nedvält trumset, men vilken energi! Den är rå, den är klinisk, och den är framförallt äkta. Division Of Laura Lee blöder för det rena, de har gett sig ut i ett nytt krig och de kompromissar aldrig. ”Violence Is Timeless” heter skivan som markerar bandets återkomst efter att de gått vilse i den snåriga djungel som utgörs av skivbolag, managers och turnéledare; andras viljor i kontrast till ens egna. Skivan är fantastisk, Division Of Laura Lee live är bättre.

Att ha sin efterlängtade releasefest på en tisdag är kanske inte optimalt, men folket har kommit. När Divisionen kallar, då kommer man. Och jag tror knappast att någon går hem besviken ikväll - Division Of Laura Lee har aldrig låtit så här angeläget bra. Pirates, LAX, Central Park, jag kan nämna vilken låt som helst på nya plattan, det går inte annat än kapitulera utan några som helst fredsvillkor. När giget är över är jag själv minst lika svettig och utpumpad som bandmedlemmarna.

Det må ha tagit sin tid, men ibland är tid just precis vad man behöver. Division Of Laura Lee har bidat sin tid väl och markerar med kvällens spelning att de är tillbaka med besked. Ingen som kommer i deras väg kommer att lämnas oberörd. Inte bara har en av årets bästa skivor sett dagens ljus, en av årets bästa spelningar har dessutom kunnat avnjutas mitt i Göteborgs musikhjärta.