Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Destruction
Metal Discharge, 2003
Skivbolag: Nuclear Blast
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2003-12-01
Hemsida: www.destruction.de

Sweden Rock och många med dem har basunerat ut att Schmier låter extremt förbannad på det här comeback-vaxet. Jag tycker mest att han låter som en kärring. Visst finns det gott om attityd där i rösten någonstans, men att de ljusa gapandena skulle låta urförbannade är en överdrift. Det tog ett bra tag för mig att ta till mig just sånginsatsen. Till en början kändes den mest malplacerad och störande, men lyssning för lyssning växer den in i musiken och vid det här laget känns den helt okej.

Tro nu inte att sången sänker plattan eller att den är ganska sunkig över huvud taget. På ”Metal Discharge” radar Destruction nämligen upp tio välspelade thrashhits som är en fröjd för örat. Den kommer precis lagom för att knäppa en på näsan när man uttalat sig om bristen på klass inom tysk metal. Det är fullt fokus genom hela plattan och jag diggar stenhårt.

Det som är albumets främsta styrka är rikedomen på fenomenala riff. Det var ärligt talat länge sedan jag hörde en thrashplatta med så lite dötid eller utfyllnad. Här finns inget meningslöst frossande i solon eller onödiga slaggriff. Bara välkomponerad thrashmetal.

Jag är väldigt positiv, ja visst. Men det saknas något litet för att germanerna ska nå ända fram och kamma hem fullpott. Utan att grubbla för mycket över den där saknade ingrediensen kan jag i alla fall utnämna ”Metal Discharge” till ett av de tuffaste thrashsläppen 2003.