Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Stabb
As it may be, 2003
Skivbolag: Music For Nations
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2003-06-03
Hemsida: -

Så vitt jag vet kallade sig detta band för Stranger Than Aunt Berthas Breath förr om åren. Nu har förkortningen STABB kort och gott fått bli bandnamnet och efter år av slit släpps äntligen debutalbumet ”As it may be” som fästes på tape redan år 2001.

STABB presenterar välspelad och riktigt bra rockmusik som dock skulle klassas som något för ordinär om det inte varit för sångerskan Belinda Kordic. Glöm allt vad traditionell sång heter! Fröken Kordics sång låter som om någon försökt göra ett genetisktexperiment och korsat en spysjuk black metalsångare med Billy Corgan och Gwen Stefani från No Doubt, men misslyckats med den slutliga putsningen. Alltså låter det alldeles fantastiskt. Belinda lyfter hela skivan från att vara en intressant rockplatta till att bli riktigt jävla bra. Mer attityd än så här blir det knappast, Courtney Love släng dig i väggen!

Precis som rockplattor ska göra innehåller ”As it may be” både ballader och regelrätta rökare. Lugna To the bitter end och kaxiga Shooter bör nämnas främst. STABB har dessutom den goda smaken att inte göra låtarna till långdragna orgier. Utan klipper av dem efter två och en halv minut i snitt. Inga kompositioner faller därmed igenom och hinner bli långtråkiga. En sak jag inte förstår är dock varför Oh, tag along och This joke´s on me utsetts till videospår. Det är ju plattans två sämsta låtar.

En paketturné med STABB och The Hives vore det svettigaste som går att uppbåda i Sverige. Säg det rockers som inte suktar efter en sådan turné!