Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Ingenting
Trappan, Norrköping
2006-12-07
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2006-12-12
Hemsida: www.nadazipp.se

[Ingenting] rockar! Bara för att sekunderna senare lösas upp och bli till just… ingenting. Besvikelsen vet inga gränser. Nog för att epitetet förband har en tendens att innebära en kort, fisljummen, uppvärmning inför stundande huvudakt, men det här känns bara löjligt. Stockholmarna har precis blivit varma i kläderna när sångaren Christopher Sander bestämmer sig för att öppna munnen för första gången sedan de gick på: ”Tack för oss.” Och så går de av.

Snacka om ett antiklimax. Spelningen som jag hade hoppas så mycket på, framförallt med Linköpingsspelningen en tid tillbaka i färskt minne, faller sönder i bitar. På vägen till det oundvikliga slutet hinner de visserligen rada upp pärlor som Julia, Suzanne (vi kan inte gå hand i hand), Mycket Väsen För Ingenting och Punkdrömmar givetvis, men det finns ju så mycket gott kvar!

Jag känner mig direkt rånad när jag inser att publikens handklapp och busvisslingar inte gör något nytta, väl av scenen kommer bandet aldrig tillbaka igen. Och då har de spelat högst en halvtimma. Svagt. Saknade är låtar som Hollywood Dreams och Lisa Sa från den alldeles underbara nya plattan ”Mycket väsen för Ingenting”.

Nu vet jag inte hur dealen såg ut mellan [Ingenting] och stundande huvudakt Mattias Alkberg BD, men Sander och co såg inte allt för roade ut av att behöva underhålla Norrköping ikväll. Tur då att de låtar som de ändå spelade är så pass starka och träffsäkra. Det allena räddar dem undan en tvåa i betyg. Nej, nästa gång vill jag se en ordentlig uppryckning, det förtjänar både medlemmarna i bandet själva och publiken som faktiskt betalar för att se dem.