Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Hundred Reasons
Hultsfredsfestivalen
2002-06-13
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2002-06-24
Hemsida: www.hundredreasons.com

Först ut på årets upplaga av Hultsfredfestivalen var engelska Hundred Reasons, med sin strömlinjeformade pop/rock/punk/grunge/numetal-hybrid. Slätare inledning kunde festivalen knappast fått. Till tonerna av en av sina egna urvattnade kompositioner började blekfisarna tokröja, vilket enbart kändes oerhört patetiskt. Ska det röjas till sista svettdroppen bör musiken vara av den kalibern att alla hämningar bara flyger. Inte halvfjunig och tämligen attacklös pseudometal.

Hundred Reasons låter precis som alla band Storbritannien producerar idag. De ingår i britternas svar på den amerikanska numetalvågen. Ingen rap sedermera, utan ett upplägg bestående av några catchiga verser med poppigt driv i riffen och lite osäker dist, följt av lugna gnällpartier och ännu lite mer återhållen gitarrmisshandel. Hundred Reasons låtar är så skrämmande lika varandra att jag tappar intresset någonstans mellan andra och tredje låten.

Det verkar lite som om bandet skäms för sig (inte direkt på scen, där tror de snarare att de är betydligt bättre än de egentligen är), låtarna är alldeles för återhållna. Om ynglingarna bara gav fan i att variera med lugna partier och gnällsång och istället vågade botta distkanalen och gnida strängarna hårdare skulle det kanske kunna bli bra. Då krävs det dock att de jobbar betydligt med på sången.

Med alldeles för tunt låtmaterial och en scennärvaro som känns ganska falsk (och dessutom mattas efter några få låtar) är Hundred Reasons riktigt tråkiga. Det enda som höll mig kvar i Teaterladan hela spelningen var att regnet pissade ner utanför.