Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Merry
Peep Show, 2006
Skivbolag: Gan-Shin Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-02-13
Hemsida: -

Japaner är märkliga. Det tycks alltid ligga galenskap begravd när de gör saker. Det är samma visa vare sig det handlar om att skapa utflippad noise, lira rock och gapa lock n’loll i tid och otid, producera skräckfilm vars amerikanska remakes blir succéer eller spela in suspekta gonzofilmer där de stoppar ålar i stjärten på varandra. Hela tiden ligger en nypa (ibland en skopa) av det udda begravt i deras publika framställningar. Rockorkestern Merry är självklart inget undantag. Det som hörs på ”Peep Show” faller knappast under etiketten ”vanligt”.

Förutom i skivans början, där gör det faktiskt det. Kyousou Carnival är en slags smältdegel mellan Red Hot Chili Peppers kring ”Californication” och Mando Diao. Två referenser som ska visa sig komma tillbaka flera gånger senare, men då i betydligt mer obskyra omgivningar.

Merry vägrar konsekvent att förlika sig med begreppet ”vanlig rock”, vilket får till följd att ”Peep Show” blir en hisnande upplevelse. Huller om buller ger japanerna efter för sina infall. Det betyder att jazz och orientaliska tongångar är lika välkomna i komponerandet som Mando Diao-refränger eller RHCPs sväng. Förutsägbart är knappast ett omdöme att klistra på gruppen.

Det totala vansinne som råder i Merrys skaparverkstad får förstås till följd att några bitar är lysande innovativa, medan andra blir obegripliga ljudkolosser. Jag slits mellan hopp och förtvivlan när jag lyssnar. Ena stunden briljant, andra stunden uselt. Ett spår påminner rent av om ledmotivet till Aristocats. Ni trodde väl inte på allvar att Merry lämnar musikalvärlden och dess referenser därhän?

Som grädde på galenskapen framförs sången på modersmålet. Fullkomligt obegripligt med andra ord. Men det kan inte sägas annat än att det är ett ganska melodiskt och inte minst kul sångspråk.

Det talas ofta om den nya vågen av metalband som mixar stilar hej vilt och frångår konventionerna. Men dessa känns oerhört kalkylerande i jämförelse med Merry. Detta rockgäng tycks inte ha några spärrar och tänjer verkligen gränserna. Ännu ett bevis på att japaner är märkliga.