Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Les Issambres
Merry Christmas, 2007
Skivbolag: Fifth Week Records
Av: Johannes Ådén
Publicerad: 2007-12-18
Hemsida: www.fifthweek.se/lesissambres

Många svenska band som klassificeras som indie av sig själva eller av utomstående har spelat in jullåtar genom åren, där julen ofta ses som något negativt då stress och konsumtionshysteri överskuggar den traditionella och mysiga julen. Les Issambres kan också skriva in sig i gästboken hos de antijullåtsskrivande banden, dock med ett stort plusvärde gentemot de andra: de har gjort en hel skiva på detta tema. Stefan Jacobson, musikalisk motor i bandet, har samlat på sig en hel del jullåtar som släpps på ”Merry Christmas”, deras andra album för i år.

Visst är det skönt att få ett alternativ till den glättiga och enerverande julmusik som översköljer en på radio, i varuhus, i skolan och på jobbet. Jag sympatiserar med Les Issambres dystra syn på julen och är så trött på ”julruschen” som den så fint kallas i media. Varje år slår vi nya rekord för konsumtionen under december månad. Handelns Utredningsinstitut säger att vi enbart i Sverige beräknas lägga 60 miljarder på just julhandel. 60 miljarder?! Då kanske det är dags att sätta ner foten precis som Les Issambres har gjort och säga ”det här är INTE okej”.

På de dryga 25 minuter som albumet innehåller hinner jag dock tröttna; det blir för många låtar om att julen bara är skit. Bäst på detta släpp är Christmas sucks anyway, everything’s shit samt It’s a sad sad Christmas day. Saddam Hussein... som troligtvis kommer att pumpas hårt i min stereo under julhelgen. Deras spartanska låtuppbyggnad med larmande trummor, svart humor, klockspel och halvtaskig sång känns passande för den här julen. (Jag vet att vi inte kommer att få något snötäcke lagom till julafton, så det är bättre att vara negativ redan från början.) Avslutningsvis varnar jag för att Les Issambres kan låta som persisk musik om du hör dem genom en mobiltelefon samt uppmanar dig att lyssna på deras bästa album, ”Sand Theatre Poetry”, släppt 2004, för att få en annan bild av dessa glada indiemänniskor från den kungliga huvudstaden.