Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

The Teenagers
Reality Check, 2008
Skivbolag: XL Recordings
Av: Johannes Ådén
Publicerad: 2008-03-20
Hemsida: www.myspace.com/theteenagers

Det här är årets bästa popskiva, än så länge, och jag skulle vara mycket förvånad om den inte finns högt upp när året 2008 ska summeras på sedvanligt vis. För - för en gångs skull - klarar ett band av att leva upp till den enorma hype som har byggts upp kring dem. Efter förra årets tisslande och tasslande på indiebloggar världen över och även cirkulerande mp3:or av singlarna Homecoming och Starlett Johansson trodde jag att The Teenagers skulle få prestationsångest, men de bevisar att fallet är det motsatta.

Tolv popsånger av finaste kvalitet bjuds vi på och de kan nog alla sägas vara influerade av de influenser som The Teenagers har listat på sin myspace: sex, love, party, vodka, summer, puberty, red bull, ham rollz och Swedish girls. Allt från Homecoming (”I fucked my American Cunt/It was dirty, a dream came true/Just like I like it, she’s got nice tits”) till Fuck Nicole, sången till den 19-åriga Nicole där hon meddelas att det krävs mer än aspirin och alkohol för att dö.

Tonåringarna (som nu har blivit 20 och mer därtill) får nog sägas leva vidare på den franska indiepopvågen med Phoenix i täten, och visst har de mycket gemensamt, även om Sonic Youth passar bättre som referens. The Teenagers gör en modernare och mer hormonstinn variant av Sonic Youths tidigaste 80-talsalbum med mycket talad text och noisegitarrer.

Man lyckas även bevisa att det finns mer substans i bandet än pubertetstexterna vid en första anblick kan antyda. Utöver det redan nämnda soundet kan klassiska 80-talssynthar och fint programmerad trummaskin tillfogas, men för att vända på resonemanget igen så är det faktiskt texterna som gör skivan till årets bästa. Om frontsångaren Quentin Dalafon hade sjungit om hur synd det är om honom eller kanske frågat om vi var av sten hade sångerna (det är sånger, inte låtar) inte fått samma bakomliggande kraft. Vi uppmärksammar det som är avvikande, och det här kan nog uppfattas som ett stort steg bort från allt vad normer heter.

Det bästa av allt är att The Teenagers gästar årets Acceleratorfestival. Om du ser en kille med halvlång lugg, tajta jeansbyxor och t-tröja samt ett pärlhalsband där, tveka inte att gå fram och hälsa.