Joyzine.se






Recension - Skiva

Markus Berjlund
Sånger för levande och döda, 2012
Skivbolag: Viskningar och Vrål
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2012-09-29
Hemsida: www.markusberjlund.se

Att sjunga visor med dragning åt popmusik. Vi har varit här förut mina vänner. Balanserandes på den där osynliga gränsen mellan vad som är intetsägande och vad som är genialt. Ibland går det inte att sätta fingret på vad som gör att den ena eller andra sångaren faller för repet, ibland är det synnerligen tydligt. Hos Markus Berjlund kan jag lätt peka på bristerna.

För tyvärr, ”Sånger för levande och döda” är aldrig särskilt intressant. Låtarna är för anonyma och hjälps då inte av faktumet att de dessutom är alldeles för långa. Berjlund hittar aldrig de där riktigt angelägna melodierna, varken i verser eller refränger. Låtarna blir bara till transportsträckor.

I den här genren kan ju sådant förvisso vägas upp av riktigt välförfattade ord. Hur många är inte artisterna som lever på oerhört genomtänkt lyrik? Men inte heller textmässigt lyckas Berjlund fånga mig. Det socialrealistiska reflekterandet över glädje och sorg griper inte tag, det är svårt att sätta fingret på vad som saknas, men texterna talar inte till sin lyssnare på ett sådär självklart sätt. Kanske känns det lite konstruerat.

Däremot är Berjlunds röst behaglig. Man kan i sammanhanget nämna så väl Lasse Winnerbäck som Ulf Lundell och Lars Demian och hamna ungefär lika nära i referensbeskrivningen vem man än väljer. Berjlund sitter någonstans i mitten mellan de tre. Skivan är dessutom särdeles välspelad.

Men tyvärr. Ett gott framförande kan inte rädda ett ganska grådassigt låtmaterial.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner