Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Vånna Inget
Popadelica, Huskvarna
2012-05-05
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2012-05-06
Hemsida: vannainget.com

Är man det mest intressanta som kommit ur den svenska punkscenen på år och dagar får man automatiskt höga förväntningar på sig och det är tveksamt om Vånna Inget lever upp till dessa på Popadelica.

Frontkvinnan Karolina Engdahl är förvisso vass, både när det kommer till sång och sceniska krumbukter, men i övrigt händer det inte särskilt mycket på scenen. För att vara ett punkgäng är Vånna Inget snudd på återhållsamt. Inte tråkigt (jo det skulle väl vara Johan Ottosson, som trots tuffa halstatueringar mest står och håller krampaktigt i sin bas, då), men heller inte särskilt upphetsande.

Vånna Inget lutar sig helt enkelt mot ett starkt låtmaterial där spår som Spotta i motvind och Tickande bomb får mitt hjärta att dunka lite, lite snabbare för varje taktfast trumslag. Tyvärr är ljudet inget vidare, det gör att nyanser i både spel och sång går förlorade. En tydligare mixning hade kunnat göra underverk för de energiska små poppunkpärlorna som nu blir aningen skräniga.

Superlåten Allvar avslutar när orkestern blir uppmärksammad på att de börjar hamna i lite tidsnöd och är slut alldeles, alldeles för snabbt. Hastigt och lustigt har Vånna Inget lunkat av scenen och lämnat en vilja att se dem under lite bättre förutsättningar efter sig.