Recension - Skiva
Katatonia är ett band som alltid funnits med i periferin av mitt musiklyssnande. Finns det något som heter att lyssna på något samtidigt som man egentligen inte gör det? Det finns nu i alla fall. Vad kan detta bero på då? För det första har grabbarna varit med i svängen ett bra tag, närmare bestämt sedan tidigt 90-tal. De har också sett till att hålla sig i rörelse över olika genres, utveckling och experimentlusta behöver absolut inte vara något negativt. Från att ha lirat betydligt hårdare tongångar i början är Katatonia nu, efter åtskilliga albumsläpp genom åren, framme vid någon variant av stämningsfull proggmetal.
När man kommer upp i åldern är det standard att börja tänka på best of-skivor och live DVD:s. Best of:en kom för två år sedan (inklusive live-DVD), nu är det dags för ytterligare en konsert fångad på film. Året är 2006 och platsen är Summer Breeze Festival i Tyskland. Turnén är till support för senaste alstret ”The Great Cold Distance” från 2006. Mitt första intryck är, och måtte ni alla förlåta mig, mysigt. Jag vet att man inte får säga så när det handlar om musik inom denna tuffa genre, men skulle jag säga att det låter ”lagom” skulle det bara låta aningen mindre provocerande.
Förutom att det låter hur bra som helst, rent ljudmässigt, har Katatonia också hittat en musikalisk blandning som, utan att sticka ut på något sätt, ändå kan beröra. Jonas Renkses sång är också den helt rätt (även om hans utseende är något motstridande mot den lena varma rösten). Desto längre jag lyssnar på skivan desto mer blir jag övertygad om att det finns ett varmt hjärta bakom allt de gör. De bryr sig om sin publik och de bryr sig om sin musik. Tro mig, sånt hörs.
Jag skulle nog gå så långt att kalla Katatonia för hångelmusik. Antingen lite tyst i bakgrunden eller mitt i ett publikhav, det är bara att smaska på. Känslan är densamma. Så mycket mer finns inte att säga om den här liveskivan. Allt låter så kompetent och ljudbilden är så massiv att det lika gärna hade kunnat vara ytterligare ett studioalbum. Till hösten ger sig bandet också ut på turné tillsammans med bland annat
Scar Symmetry och
Insomnium, det skulle vara något det.
Eftersom jag redan gett mitt ris och ros till själva musiken på Katatonias spelning på Summer Breeze Festival i Tyskland förra året, återstår det strikt visuella. Tyvärr har jag gjort ett misstag upptäcker jag så snart jag får igång DVD:n. Jag lyssnade väldigt mycket på själva skivinspelningen innan jag valde att titta på DVD:n, big mistake. Katatonias musik är bra, men säg det band som överlever alldeles för hög exponering?
Kan hända att jag är lite trött på själva musiken då, men jag kan ändå finna ett behag i att titta på Jonas Renkse och grabbarna. Framförallt sitter jag och skrockar lite för mig själv när man ser de här klassiska metalheadklichéerna. Ni vet, långt risigt hår, gamla band-t-shirts och en sångare med tydlig ölkagge, men det är ju så det ska vara. Hade det inte varit så hade jag säkert gnällt för det. Även mellansnacket, på lagom häftig svensk-engelska, är charmigt.
Det filmade materialet må vara ganska enkelt och stilrent, med lite snygga visuella effekter här och var, men det är också styrkan. Musiken hamnar rättvist i centrum. Fast nu snackar vi också om en hel konsert till skillnad från en musikvideo. Något måste till för att man ska orka hålla uppe intresset hela vägen.
Lägg då till att Katatonia inte är världens mest energiska band på scenen. Det slängs lite mer håret, gungas lite med benen och poseras lite grand, inte så mycket mer. Men återigen det finns en charm. Hade det funnits med lite rolig extramaterial hade det säkert kunnat tillföra ytterligare droppar i bägaren, men nu stannar det hela bara vid att bli halvfullt.
Relaterat
Årets bästa 2011 enligt Johan Norström
Årets bästa skivor 2010 enligt Johan Norström
Katatonia (2013-07-05)
Katatonia (2006-01-01)
Kommentera
Inga kommentarer