Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Gallows
Peace & Love, Borlänge
2010-07-02
Av: Erik Högkvist
Publicerad: 2010-07-03
Hemsida: www.gallows.co.uk

”I hate Sweden… Haha, strange.” Citatet kommer från Gallows-sångaren Frank Carter som resonerar kring att det är första gången de spelar i Sverige och om och när de kan tänkas komma tillbaka. Även om det nu må vara hans sanna åsikt, så gör de allt de kan för att få svenskarna att gilla dem. Till exempel gör de om texten i London Is the Reason, från senaste släppet ”Grey Britain” och sjunger istället ”Sweden is the reason!”.

Frank Carter menar att Gallows inte är det hårdaste bandet i världen och inte det tyngsta, men de är i alla fall det roligaste bandet i världen. Med dem blir det alltid en fest, påstår han. Och visst har man kul när man ser Gallows, även om de har den gassande solen och den tidiga speltiden emot sig. Carter tackar oss för att vi har orkat oss hit till denna tidiga spelning och ber ljusteknikern att stänga av några spotlights på scenen för att det är så otroligt varmt.

Gallows är underhållande att se och de ger verkligen allt på scen och deras smått aggressiva hardcore-punk inbjuder till mycket headbangande och moshande. Som Frank Carter nämner vid flera tillfällen har de blivit tillsagda av festivalledningen att inte uppmuntra till några mosh pits, circle pits eller liknande, men han är noga med att påpeka att vi alla är fritt tänkande individer som kan göra vad vi vill. De vill att även publiken ska ge allt, det märks.

Till slut kan Carter inte hålla sig, han ber oss åskådare öppna upp för en stor cirkelformad yta i mitten av publikhavet och säger att de strävar efter att alltid ha de världens största circle pit på sina spelningar. Mot slutet av spelningen får han även en del av publiken att bilda en mänsklig pyramid.

Ska man tro sångarens ord så kommer Gallows gärna tillbaka till Sverige trots allt, om vi bjuder hit dem. Och den svenska publiken (inklusive jag) uppskattade uppenbarligen Gallows idag, så bokningsbolag, boka!