Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Moto Boy
S/t, 2008
Skivbolag: Songs I Wish I Had Written
Av: Johannes Ådén
Publicerad: 2008-01-21
Hemsida: www.myspace.com/motoboymusic

Jag är trött till leda på referensen Jeff Buckley som droppas i tid och otid när popojkar sjunger i falsett. Det verkar ha blivit ett rockjournalistiskt korrekt drag att nämna Jeffs (vila i frid) namn närhelst rösten klarar av att sjunga lite högre än gemene man. Därmed är jag inte förvånad när Buckleys namn dyker upp i Moto Boys, alias Oskar Humlebo, pressrelease. Om jag hade jobbat på det eminenta bolaget Songs I Wish I Had Written (Lovekevins, Le Sport) hade jag istället printat dit namn som Rufus Wainwright, Morrissey och även Prince. Därtill hade jag skrivit att det skulle ha varit så här Håkan Hellström hade låtit om han varit engelsman.

Moto Boy är ännu en av dessa popgossarr med lång lugg, men skiljer sig på många andra sätt från mängden. Beväpnad med en alltsom oftast plockande elgitarr, rosa läppstift och en bar överkropp under läderjackan är han fylld av kontraster: hårt mot mjukt, vackert mot fult och så vidare, något han själv tror krävs för att inte falla in i macho- eller mesfacket. Jag kan inte annat än hålla med. Dråpligt nog har Moto Boy turnerat som förband till The Ark den gångna hösten, och visst finns det skäl att tro att han har sneglat på Ola Salo både en och två gånger för att ”hitta sig själv”.

Nog talat om utseende. När singeln Blue Motorbike kom förra året var jag helt likgiltig; jag förstod inte vad syftet var med den. Nu några månader senare och i dess rätta element, tillsammans med tio andra låtar, inser jag vad det handlar om: popmusik som vill något och en kille som vågar visa hjärtat bara för att få hålla hand med den där tjejen. Öppningsspåret Young Love bevisar att Moto Boy har något utöver det vanliga i sin hjärna. Lovande debut passar onekligen in här, och jag både hoppas och tror att det kommer en ännu bättre uppföljare till denna självbetitlade debut, för hur många band finns det inte som har gett ut en ”lovande debut” men sen harvat ner sig i något country-träsk i södra USA?