[stäng]

Serpentine Beauty Queen, 2007 Skivbolag: B&B Records Av: Johannes Ådén Publicerad: 2007-12-27 Hemsida: www.serpentine-music.com

---

En god vän till mig sa för ett tag sedan att han inte lyssnar på texter när han lyssnar på musik, undantaget refränger, hur det nu är möjligt. Ett album som skulle passa honom som Arne Weise i tv-rutan klockan tre på julafton är den schweiziska soloartisten Serpentines andra skiva, ”Beauty Queen”, utgiven på Skelleftebolaget B&B Records. Här har vi ett album med bra musikaliska arrangemang, dock utan några nyskapande element. Det är lättsmält och nedtonad pop med Jeff Buckley som närmsta referens.

Gällande texterna blir det tyvärr bedrövligt. Rader utan några poetiska kvaliteter överhuvudtaget, till exempel ”life is a bitch/life is wonderful”, radas upp gång efter annan. Pinsamt. Serpentine skriver sina texter på resande fot och huvuddelen av dem har skrivits i Australien och Storbritannien med en ”strävan efter unikum genom en naturlig selektion av världsliga erfarenheter, hellre än att göra låtar för sakens skull”. Förutom att vara en svårförståelig mening är den även helt missvisande. Serpentine kan inte vilja sprida något större budskap med sin musik. Han gör musik för sakens skull. Åtminstone låter det som det.

Namnet Serpentine är för övrigt tagen från en dEUS-låt, och bara det ger ju lite kritikerpoäng. I Walking Disaster samplas, helt politiskt korrekt, Martin Luther King, men allra bäst är den knappt 14 minuter långa avslutande Where Has the Love Gone, ett epos utan ord, där stråkar och kvinnokörer får berätta en historia som är perfekt att somna lycklig till. Den tudelade Rainforest hade kunnat lyftas till Björn Olsson-höjder om melodin istället hade visslats fram. Om man kopplar bort texterna hade betyget åtminstone höjts till en stark trea; nu blir det bara en svag dito.

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

Inga kommentarer