Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Franz Ferdinand
Arvikafestivalen
2006-07-15
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2006-07-18
Hemsida: www.franzferdinand.co.uk

Det är inte alltid det blir som först planerat när man är på festival. Oftast kommer man av olika anledningar aldrig iväg för att se alla band man ringat in i spelschemat och många av de man faktiskt ser har en tendens att prestera under förväntan. Nu är ju en festival så mycket mer än bara musik, men det finns en musikalisk akt jag inte tänker missa för allt smör i Småland: årets stora dragplåster, Franz Ferdinand.

Irriterad över folk som går alldeles för långsamt släntrar jag in på planen framför Vintergatan i allra senaste laget och döm av min förvåning när jag finner den betydligt glesare befolkad än jag någonsin kunde ha trott. Det handlar ändå om en huvudakt. Jag vet inte om jag slagit i huvudet någonstans på vägen, men efter att ha manövrerat mig fram till en bra plats långt fram får jag stå och vänta en smärre livstid. Men när väl backdroppen hissas i sin ensamma majestät, och jublet stiger, är alla tankar på varma sängar och porlande duschar som bortblåsta. Och bandet kommer ut, och bandet levererar.

Det var verkligen länge sedan jag var på en konsert där varje låt som spelades kändes som en monsterhit. Så är fallet denna sista Arvikanatt och undrar om inte varje låt också är just det. Alex Kapranos och hans manskap river av den ena hiten efter den andra, alla med en imponerande glöd och träffsäkerhet . Take Me Out, Walk Away, The Dark Of The Matiné, det finns hur många låtar som helst att lista upp. Ynglingarna från Glasgow visar också prov på stor musikalitet rent tekniskt, gitarristen Nicholas MaCarthy och trummisen Paul Thomson verkar kunna spela precis vilket instrument de har lust för, ljudbilden låter fantastiskt ändå. Bandet får visserligen lite hjälp av en extra gitarrist till och från och det bjuds även på lite ögongodis när hela tre personer står och trummar på olika delar av trumsetet samtidigt. Det finns ett barn i oss alla tydligen.

Det finns egentligen inget negativt att skriva om konserten. Där första skivan, ”Franz Ferdinand”, bara rymmer bra låtar och följande ”You Could Have It So Much Better” lämnar mer att önska, gör också Franz Ferdinand det enda rätta, de spelar bara de låtar de vet att folk vill höra. Rent scenografiskt är spelningen tämligen sparsam men det behövs å andra sidan inte mer. Det räcker med att Franz Ferdinand står på scenen och att de spelar. Arvikas bästa spelning alla kategorier.