Joyzine

[stäng]

Recension - Demo

Stoneflowers
Peace Love & Stoneflowers
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-09-18
Hemsida: www.stoneflowers.se

Många försöker, ytterst få lyckas. Det är inte bara att hänga på sig gitarren och tro att man ska bli nästa The Hellacopters. Det behövs så ofantligt mycket mer än bara spelskicklighet och attityd. Här har vi äntligen ett band som har det!

Nu kallar jag inte uppländska Stoneflowers för en Hellacopters-klon, de är betydligt mer än så, men genren och sättet att angripa den är onekligen detsamma. Lika energiska som stockholmarna en gång var blir aldrig Stoneflowers, men heller aldrig så gubbiga som nyss nämnda förebilder blivit på sistone. De två banden gräver efter inspiration på ungefär samma ställe. Vad som skiljer dem åt är att Stoneflowers trycker spaden lite djupare i 70-talsmyllan.

Ni borde vara helt på det klara över musikstilen vid det här laget (det finns väl inte en svensk som inte får en aha-upplevelse av referensdroppningen Hellacopters?), men vad är det som gör Stoneflowers speciella? Många har ju som sagt försökt och misslyckats. Faktorerna är många. Först och främst har gruppen en laidback-attityd som klär musiken. Inga machokoncept här inte, bara tillbakalutat groove som förför.

Redan där har gruppen mycket vunnet. Deras släpiga midtemporock kryddas sedan dessutom med en förförisk hammond. Det är ruggigt snyggt i kombination med att bandet knappast är blygt inför att snegla på så väl boogien som bluesen. David Andersson är en mycket kompetent sångare och ”Peace Love & Stoneflowers” innehåller fem välsvarvade låtar. De flesta kan spela som Hellacopters, men ytterst få kan skriva låtar som dem. Det kan Stoneflowers!