Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Rome
Nera, 2006
Skivbolag: Cold Meat
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-08-14
Hemsida: www.myspace.com/romecmi

Koppla på hjärnan, här är det dags för en färd in i en mörk värld fylld av funderingar och grubblerier. Luxemburgs Rome är knappast en akt att ta sig an halvhjärtat. Här är det full koncentration som gäller.

När jag recenserade ”Neras” föregångare, epn ”Berlin”, tog jag upp spoken wordakten Decadence som referens. Det står jag fortfarande fast vid, men när Rome här visar upp sig i fullängdsformatet är spektrat betydligt bredare. Det ödesmättade mässandet trängs med elaka samplingar och vacker sång till subtilt gitarrspel. Rome mår utmärkt av variation.

Det skådespel som utspelar sig över de stelt dunkande domedagstrummorna manar till eftertanke. ”Nera” är inte bara en mörk skiva, dess stämningsfulla låtar sätter dessutom hjärnan i arbete. Det här är musik som verkligen ger utrymme för reflexioner, ibland rent av fantasier. För det mesta är ljudskapelsen väldigt vacker – framförallt i favoritspåret Hope die painless – men i bakgrunden lurar hela tiden något mörkt. ”Nera” är utmanande.

Till skillnad mot många andra Cold Meat-band som använder sig av tämligen förutsägbara stämningsskapare som knaster, dån och skrik utmanar Rome intellektet. ”Nera” är en minst lika svart skiva som någon annan. Den är det bara på ett annat sätt, mitt i något vackert och tankeväckande. Sådana nyanser imponerar på en sån som mig.