Joyzine.se






Recension - Skiva

Kilroy
Introducing: Kilroy, 2006
Skivbolag: Freak Me Out Frank
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-08-15
Hemsida: www.myspace.com/kilroysweden

Gröngölingar som knappt ens ser ut att ha fyllt folköl, bär fula enhetliga kostymer och har en grav fäbless för tider då deras föräldrar knappt var påtänkta. Det borde låta dåligt, men det gör det faktiskt inte. Mina förutfattade meningar kommer på skam när det visar sig att Kilroy faktiskt är en riktigt stabil bandmaskin.

Det är 60-talet som gäller för dessa fyra gossar. Musiken som hörs på detta självsläppta debutalbum andas dåtid så det skriker om det. Det är lite bluesig rock a la tidiga Rolling Stones, en och annan passning till de ljusare sidorna av The Animals och lite känsla av The Eagles (nåja, låt gå för att de dök upp först på 70-talet). Men framförallt låter det The Doors om det hela, om än en lättmjölksversion av den psykedeliska gruppen. Ray Manzarek-orglarna ligger i feta lager över samtliga spår.

Med det fastslaget att Kilroy bjuder på en musikstil som är högst tilltalande är det inget annat att göra än att dissekera framförandet. Och det är här ungtupparnas brister finns. Hur mycket de än försöker kommer de aldrig ens i närheten av den elektriska stämning som samtliga ovanstående akter förknippas med. Stundtals känns det rent av som om Kilroy bara försöker apa efter och då är det mindre roligt.

Att spela in hela tolv låtar är självklart att ta sig vatten över huvudet. Förpackad som en intensiv ep hade den här musiken kunnat konkurrera på allvar. Som helt album känns det i längden – hur välspelat det än är – något stelt och lite sökt. Det är kul med ett ungt gäng som söker sig till äldre jaktmarker, men i förlängningen får ”Introducing: Kilroy” mig mest att vilja lyssna på originalen.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner