Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Ismael
Sången heter chans (CDs), 2010
Skivbolag: Viskningar och Vrål
Av: Anna Enkvist
Publicerad: 2010-08-20
Hemsida: www.ismael.nu

Föreställ er en blandning av Lars Winnerbäck, Ulf Lundell och Imperiet. Precis så låter ismael. ”Sången Heter Chans” beskrivs som en intensiv hälsning från bandet, där sångaren David Berjlund levererar de dystra, men fina, låttexterna med en raspig röst och ett lätt vemod.

Men det är något som inte riktigt stämmer. Även fast denna korta, intensiva hälsning ger skäl för sitt namn är det svårt att hålla kvar intresset. Allting börjar bra men sedan händer det något, eller rättare sagt ingenting, och låtarna blir ointressanta och tjatiga. Trots David Berjlunds raspiga röst finns det inget riv i sången. Och om man bortser från samarbetet med de spröda rösterna från Karin Wistrand och Elina Ahlander finns det inte heller några stora utsvävningar i musiken.

”Sången Heter Chans” verkar vara stöpt i en form där lagom är bäst och framstår som tråkig och alldeles för snäll, som en nyutexaminerad elev som gör allting by the book. Om man skulle kavla upp ärmarna och blanda in lite jävlar anamma i låtarna skulle den här ep:n bli lite mer intressant.

Nej, det är inte jättebra rakt igenom men i de stunder som man fortfarande har kvar intresset och koncentrationen låter det faktiskt riktigt bra.