Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Anna Ternheim
Way Out West, Göteborg
2010-08-14
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2010-08-17
Hemsida: www.annaternheim.com

Mycket av charmen med Way Out West är att det inte i första hand handlar om att boka band som är skivaktuella och ute på turné (även om det självklart också handlar om det), utan i grund och botten handlar det om att försöka boka riktigt grymma band, gamla som nya. Att festivalen är Sveriges creddigaste står utan tvekan, och detta vet man om. Har man mycket streetcred, ja, då drar man även artister.

Anna Ternheim bor i New York och spelar in en ny skiva. Egentligen hade hon inte tänkt ge sig ut och spela på ett tag, att spela in nya skivor kan ha den effekten på folk, men gör ett undantag för Göteborg och Way Out West. Snällt kan man tycka. Anna som ändå håller på att nästla sig in i den svenska folksjälen, det finns något i hennes uttryck som känns både unikt och speciellt (även om anonym blondhuvudad medlem i Kristian Anttilas band vidhåller motsatsen där vi sitter och trycker i oss festivalmat vid sidan av scenen). Jag å andra sidan, tycker att Anna Ternheim och stans största kebab går alldeles särskilt fint ihop.

Men så mycket nytt under granen är det inte förstås. Det är nya medlemmar i bandet, sågspelaren från förra turnén är borta för att nämna någon, men likväl lyckas den nya konstellationen mer än väl när det gäller att backa upp fröken Ternheim. Jag myser i den varma eftermiddagssolen, men jag hade inte förväntat mig något annat heller. Vid det här laget vet man vad man får när det gäller Anna, mörker och segsliten sötma på samma gång.

När spelningen närmar sig sitt slut är det förstås bara en låt kvar att spela, det var någon låt om någon slags strandlinje, till sin hjälp tar då Anna den fallne ängeln, mannen bakom originalet, Henrik Berggren från numer insomnade Broder Daniel, men usch så det låter. Tanken var god, utförandet rent uselt. Nästa gång kan det vara läge att sätta autotuner på Berggren…