Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Hoffmaestro & Chraa
Emmabodafestivalen
2010-07-29
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2010-08-01
Hemsida: www.hoffmaestro.se

Dagen innan det är dags för Hoffmaestro & Chraa att ta med sig sin patenterade after-ski-reggae för att öppna programmet på Emmabodafestivalen tisslas och tasslas det i varenda litet tältcamp. Highway man och So You Do (Slimi Jimi Bubby Boy) spelas på hemmabyggda boomboxar och kassettbandare över hela campingen och peppen tycks vara total. Men ingen tycks kunna svara på frågan varför Hoffmaestro åtnjuter sådan fruktansvärd popularitet.

”Bara för att de är så jävla bra” är ungefär vad de minst berusade lyckas klämma ur sig som motivering. Förmodligen ligger sanningen någonstans i ett halvdant låtmaterial men en sjuhelvetes inställning på livescenen. Det är inte bandet Hoffmaestro hela Emmaboda älskar, det är livebandet Hoffmaestro.

Så blir det då torsdag förmiddag och folk vallfärdar till den aningen större av festivalens scener för att umgås med hypegunstlingarna. Precis som väntat är det fullt ställ så väl på scen som hos publiken. Gruppen kanske inte i mina öron har de starkaste av låtar, men de har en spelglädje som är avundsvärd och ett livesväng som gör att den nyligen påpekade anmärkningen snabbt blir en liten löjlig parentes.

Det avslutande löparpasset i The Storm är som vanligt mäktigt och Seize The Day svänger riktigt fint, men gruppen gör sig också skyldigt till flera synder som gör att känslan av after-ski-band blir allt påtagligare. Att klämma in en riktigt skitnödig ballad utan känsla mitt i ett av konsertens mest svängiga partier är förstås ett kardinalfel och överlag blir det alldeles för mycket tramsig lek med publiken (The Storm exkluderad, även om bandpresentationen i slutet är mer än lovligt sövande) och för lite fokus på att leverera just musik. After-ski-snarare än musikunderhållning således.

Om det sen beror på ett i grunden inte jätteimponerande låtmaterial eller inte låter vi vara osagt. De flesta som under onsdagkvällen suktade efter Hoffmaestro fick vad de önskade och för dem räckte det förmodligen för att göra en hel festival. Gott så.