Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Egonaut
Circus Egonaut (ep), 2009
Skivbolag: Bastard Rock Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2010-02-16
Hemsida: www.egonaut.se

Rockstinna Egonaut fortsätter att jobba efter principen att ep-inspelningar är fräckare än album och släpper loss fyra nya adrenalinuppvisningar på ”Circus Egonaut”. Jag är beredd att hålla med, det korta formatet är som klippt och skuret för den fettdrypande rockmusik det här gänget står för.

Dessutom gläds jag åt att herrarna gjort framsteg sedan senaste epn ”Soundtrack to a fistfight”. Då anmärkte jag på att det handlade mer om attityd än riktiga låtar och att det gjorde att inspelningen ekade lite tomt efter ett tag. Egonaut har fortfarande lite av den problematiken kvar att ta itu med, men den här gången låter det betydligt bättre. Bland de frustande riffen och kaxiga textstroferna döljer sig nu också flera riktigt genomtänkta melodier.

Bulletproof är en skönt svängig ökendänga som säkerligen kommer bli en favorit i liverepertoaren, men det är Quicksand som är den riktiga godbiten. Ett riktigt tungt tuggarriff i Mustasch-skolan leder efter några kringelikrokar och omvägar fram till en tämligen melodiös refräng som sätter sig på hjärnan vare sig man vill eller inte. Det är snyggt och hårt på samma gång, precis så som jag önskar att Egonaut lät lite oftare.

Dessutom är sångaren Fredrik Jordanius betydligt mer balanserad den här gången. Det övertända vrålandet som kunde höras på ”Soundtrack to a fistfight” är här förbytt i nyanserad fläsksång a la Kryddan (Spice and the RJ Band, Spiritual Beggars, Kayser). ”Circus Egonaut” är inte på något sätt överväldigande, men jag blir mer och mer övertygad om att Egonaut i sin crossover mellan hårdrock och garageöken har något riktigt fint på gång.