Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Bob Hund
Emmabodafestivalen
2009-07-30
Av: Alexander Hellgren
Publicerad: 2009-08-02
Hemsida: www.bob-hund.com

”Mina damer och herrejävlar” inleder sångaren Thomas Öberg spelningen på Ängen och Bob Hunds Tinnitus i hjärtat framkallar lika mycket välbehag som på skiva. Herr Öberg är av okänd anledning iklädd Zorro-mask, tanthalsband och vita sidenhandskar. Han dompterar kanske inte lika mycket och kraftigt som han tidigare gjorde, innan Bob Hund försvann och för en tid ersattes med andra projekt, men publiken verkar inte misstycka det allra minsta. Dansar gör många. Står upp gör de allra flesta, till skillnad från tidigare under dagen.

I Bli aldrig som oss, bli värre blir det nya Bob Hund väldigt tydligt. Mer elektroniskt och mer (om det är möjligt) underfundiga, nästan kryptiska texter. Nya låtar blandas med äldre hits, precis som brukligt när stora band med nysläppt material gästar festivaler. Man kan ju inte föreställa sig att alla i publiken är hängivna fans som hänger på låset för att få inhandla och lyssna sönder den nya skivan. Som jag för övrigt gillar mycket, men jag vill ju ändå höra klassiker som Hörlurar.

Den andra gruppen lyssnare är de som känner igen singlarna och Bob Hund tillgodoser även dem. På ett riktigt, riktigt bra sätt. Må vara att bandet inte är lika explosiva som förut och att den extra nivå som jag vet finns (eller fanns) inte uppnås lika ofta. Det känns som att det inte spelar någon som helst roll.

Nu är det väl revolution på gång? är en riktig ångvält här på Emmaboda och jag har i det här läget hemskt svårt att skriva istället för att springa närmare och dansa. I Folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk är den forne Thomas Öberg tillbaka, med allt klättrande, mikrofonsvingande och magdansande som det innebär. Tyvärr fungerar inte alla låtar lika bra och det känns nästan som att bandet håller tillbaka ibland. Men det är ändå en grym spelning som befäster Bob Hund som en av Sveriges bästa liveakter. Dubbla extranummer får avsluta, men oavsett vad som hade spelats här så hade jag nog känt samma glädje. Jag är nu övertygad om att bandet även live ännu har mycket att ge.

Foto: Erik Lindgren