Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Enya
Amarantine - special christmas edition, 2006
Skivbolag: Warner
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-12-19
Hemsida: www.enya.com

Det här borde egentligen betraktas som ett billigt julhandelstrick med tanke på att ”Amarantine” släpptes redan 2005 och nu bara återutges med en bonuscd innehållande fyra julmelodier. Men det struntar jag fullständigt i. Enyas röst och stämningsfulla musik är köpargument nog och jag hoppas att alla som inte köpte originalplattan införskaffar julvarianten.

På originalskivan är allt sig likt. Enya låter som alltid, oerhört välstämd och känslokrävande. Låtarna är filmiska så det förslår, sammetslena undervattensserenader (av någon anledning har jag alltid förknippat Enyas musik med storslagna undervattensvyer) och eftertänksamma stråkarrangemang går hand i hand. Med andra ord, ”Amarantine” är en alldeles lysande skiva. God som julklapp även utan jullåtstillägget.

Att bara inkludera fyra ynka spår på den extra julskivan kan tyckas lite snålt. Som om Enya och vapendragarna Roma och Nicky Ryan velat göra det så enkelt som möjligt för sig. Men efter att ha avnjutit skivan känns den ganska lagom. Det är inget nytt under solen utan låter precis som Enya brukar. Två av styckena – The Magic Of The Night och Christmas Secrets – är egenkomponerade och skulle bortsett från texternas julanknytning ha kunnat vara med på vilket album som helst. Musikaliskt infinner sig ingen större julkänsla.

Adeste, Fideles tolkas förvisso högtravande, men ändå på typiskt Enya-vis. Det är egentligen bara i We Wish You A Merry Christmas som det doftar jul, och den är sämst. En så pass töntigt klämkäck juldänga gör sig helt enkelt inte i Enyas svulstiga kostym. Det blir mest buskis av det hela. En mer stämningsfull bit i stil med Stilla Natt hade varit att föredra.

Nog är ”Amarantine – Special Christmas Edition” vacker och stämningsfull så det förslår. Men det är ingen julstämning som tränger fram. Enya står alldeles för stadigt rotad i sin egen unika stil för det.