Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Dragontears
2000 micrograms from home, 2007
Skivbolag: Bad Afro Records
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2007-04-17
Hemsida: www.myspace.com/dragontears2000

Alla genres har sina klyschor. Du kan se på ett omslag om det handlar om kängpunk, death metal, indiepop eller i princip vad som helst. Det finns en mall för allt. Dragontears omslag är så kulört och färgrant med prickar och fyrkanter om vart annat att jag blir alldeles omtöcknad och vimmelkantig. Allt i färgskalan grönt, svart och rött. När jag vänder på plattan kan jag läsa låttitlar som Doors Of Perception, Microdot och Hobbitten’s drøm. Således dras slutsatsen att det hela handlar om progressive rock och att psykedeliska element kommer att stå i centrum. Hurra för mig, för jag har helt rätt.

”2000 Micrograms From Home” är ett hobbyprojekt av och med medlemmar från danska flumrockbanden Baby Woodrose och On Trial. Hela skapelseprocessen ägde rum under några dimmiga dagar mellan jul och nyår 2005, men det är först nu resultatet finns till hands. Sex spår blev resultatet av en veckas inspelning, samtliga låtar resultat av långa och intensiva jamsessions.

Någon som hörs givetvis. Den nästan 18 minuter långa Doors Of Perception (ni som kan ert The Doors vet precis vad den här titeln kommer ifrån) får mig att vilja lägga mig raklång på golvet, naken, och bara tända på. Flyga långt bort iväg och glömma allt elände och alla bekymmer som väntar utanför dörren. Det långsamma groovet blir som ett beroendeframkallande mantra, de hypnotiska vågorna smeker hela kroppen. Trots mitt danska påbrå förstår jag knappt ett ord danska, hörde aldrig vad farfar sade när han var i livet, men Hobbitten’s drøm visar att man inte alltid behöver förstå ordens innebörd. Det låter helt enkelt rätt med det sluddriga men varma danska uttalet.

Något som jag gått och grubblat på en längre tid angående progressiv rock är varför merparten band kan ha bra låtar, men ändå aldrig får det riktiga lyftet i dem. Jämfört med mer rockorienterade band som The Brian Johnestown Massacre eller The Dandy Warhols, band som fortfarande flirtar med den progressiva genren men ändå framstår som betydligt farligare och mer intressanta. Dragonstears hamnar i den första kategorin, det finns potential i låtarna men det blir aldrig farligt, och därför i mina öron aldrig riktigt intressant.