Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Evocation
Dead Calm Chaos, 2008
Skivbolag: Cyclone Empire
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-12-25
Hemsida: www.evocation.se

När Evocation, efter 15 års tystnad, slutligen släppte ett debutalbum ifjol lät det som om tiden stått stilla sedan det tidiga 90-talet. Det glasklara Stockholmssoundet var så oldschool det bara går att vara. Dismember-fetischister fick vrålerektion och fans av Nihilist sprang benen av sig till skivbutikerna.

När jag lyssnar på kompetenta uppföljaren ”Dead Calm Chaos” framstår det som särdeles troligt att ”Tales from the tomb” var just en skåpsrensning med material som skrevs på det ljuva 90-talet. Idag är det kanske inte en helt annan femma, det obevekliga drivet och de knastrande gitarrerna är kvar, men mycket har hänt på bara ett drygt år. In har fler harmonier och medryckande melodier smugit. Om jag mumlar något om västkust är ni säkert med på vart det barkar.

Också i gästspelen avslöjar sig den här utvecklingen. På debuten brände Evocation av en Entombed-cover och lånade in Defleshed-bekante Gustaf Jorde i ett spår. Den här gången heter gästartisterna Anders Björler (The Haunted) och Dan Swanö. Sa någon möjligtvis något om melodiös döds? Thrash någon?

Positivt eller negativt undrar ni? De gamla Stockholmsfantasterna gör förstås tummen ner, men jag skulle säga att det enbart är av godo. Evocation plockar på ett snyggt sätt det bästa från två världar. ”Dead Calm Chaos” är inte lika utstuderat oldschool som debuten, men blir heller aldrig så glättigt lättillgänglig som viss västkustmetal har en tendens att bli. Stockholm och Göteborg frontalkrockar i en skön atmosfär med skickligt låtsnickrande på toppen.

Ett pånyttfött Evocation känns helt enkelt som en frisk fläkt på en annars lite jämntjock svensk metalscen. En så spånkorkad genrebeskrivning som ”brutal melodisk dödsmetall” vad sägs om det? I love it!