Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Justice
Emmabodafestivalen
2008-08-01
Av: Maria Wikström
Publicerad: 2008-08-05
Hemsida: myspace.com/etjusticepourtous

Det gick rykten om att Justice hade ställt in, vilket var skrämmande tills ryktet byggdes på med att anledningen till att de skulle tvingas ställa in var att de hade glömt sina pass. Men vid midnatt på fredagen hörs ett muller, rök stiger från scenen på ängen och det lysande korset är på plats. På plats är också säkert runt 90% av festivalbesökarna. Många var nog de som hade Justice inringat med feta linjer på sitt festivalschema. Lika många var nog de som tänkte att det vore för jävla dumt att strunta i att se Justice när man har chansen, utifall man skulle ångra sig i efterhand och därmed riskera att slå ihjäl sig själv i ren desperation över att inte kunna leva med sig själv längre.

Fransman med krångligt namn 1 och fransman med krångligt namn 2 ser lite ut som två handdockor där de står och guppar med huvudena i sin borg av megaförstärkare och prylar med knappar och vred. Mängden förstärkare i relation till ljudvolym är helt uppåt väggarna tokig. Det låter inte alls särskilt mycket och öronproppar är överflödets överflöd.

Ljusshowen är helt galen och jag funderar på om det verkligen finns någon el kvar till matvagnarna. Justice håller publiken på halster i något nedtonade versioner av D.A.N.C.E och DVNO. De skruvar upp, upp, upp och ner och publiken dansar, dansar, dansar. We are your friends börjar lugnt som en vaggvisa med allsång, men blir helt galet bra när Klaxons Atlantis to interzone blandas in i leken och blir toppen på detta en och en halv timmes långa spektakel.