Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Mustasch
Hultsfredsfestivalen
2008-06-13
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-06-17
Hemsida: www.mustasch.net

”Timmen är sen och vi står på en scen”.
Ingen annan frontman än Ralf Gyllenhammar skulle kunna säga en sådan sak och få det att låta som något helt naturligt, som ett bra mellansnack. Det är så fånigt så det finns inte, men när det kommer ur munnen på den urtypiske göteborgaren vars skägg börjat gråna får de mig att storle. Raffe är något speciellt. Han är festlig. Han kan mellansnacka som få andra.

Lika överväldigande är Mustasch kanske inte musikaliskt, men att de är en stabil liveakt råder det inga som helst tvivel om. Deras tunggungande hårdrock är som klippt och skuren för liveformatet och trots att timmen faktiskt är väldigt sen när de kliver upp på Pampas är publiken förvånansvärt stor. Göteborgarna sätter tonen direkt i och med inledande Dogwash och sen är det fullt ställ hela vägen, en trist nertempolåt i mitten exkluderad.

Down in black imponerar precis som den brukar. Bring me everyone är förvånansvärt tung och avslutningsnumret Double Nature sitter precis där det ska. Det är kallt som satan i den småländska natten, men Mustasch värmer upp den. Så väl med glädjande hårdrock som med sponsrad whiskey direkt ur flaskan.

När Mustasch tillslut släntrat av scenen dröjer det inte särskilt länge förrän Raffe återigen dyker upp i strålkastarskenet. Publiken tjuter efter mer, men frontmannen lutar sig fram över mikrofonen och fnittrar:
”Nej ni, nu har vi stämplat ut, jackan är på och här jobbas ingen övertid”.
Det är bara han som kan få det att låta vettigt.