Joyzine.se






Recension - Skiva

Jesus on Extasy
Beloved enemy, 2008
Skivbolag: Drakkar Entertainment
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-06-07
Hemsida: www.jesusonextasy.com

Gott och blandat, lite av allt är för det mesta ett utomordentligt dåligt koncept. Så även i fallet Jesus on Extasy. Tyskarna tar lite goth, lite industri, lite rock och lite elektronik och försöker knyppla ihop det till något som kan tilltala så många lyssnare som möjligt. För att tjäna några extra coolhetspoäng klär de sig i lack och läder och pryder sina kroppar med tramsiga emofjortistatueringar.

Egentligen är det inte det eviga mellanmjölksblandandet som får mig att sucka över det här gänget. Den största källan till aversion är helt enkelt att de är så oerhört anonyma. De 13 låtarna på denna, gruppens andra, platta säger absolut ingenting. Lite mysig Ville Valo-sång, några trötta försök till allsångsrefränger och knapphändig elektronik räcker inte långt. Speciellt inte som det ligger inbäddat i en produktion som gör allt för att släta ut minsta tillstymmelse till vass udd.

Som om det inte vore nog med att tyskarnas elektroniska goth är alldeles för flat för att framkalla minsta känsla envisas de med att veva sina refränger om och om och om och om igen (lyssna bara på Dead presidents). Inte konstigt att jag blir utled. I Falling drar jag lite på munnen då inräkningen på tyska får mig att associera till den gamla Mo-Do-hiten Ein zwei polizei. Men det är också det enda. I övrigt är Jesus on Extasy definitionen av medelmåttighet.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner