Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Dropkick Murphys
West Coast Riot, Göteborg
2010-06-17
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2010-06-19
Hemsida: www.dropkickmurphys.com

Ska jag vara helt ärlig går jag till den här konserten med väldigt lågt ställda förväntningar. Fjolårets spelning på Hultsfredsfestivalen lämnade betydligt mer att önska och sannolikheten att Boston-ensemblen ska ha spottat upp sig betänkligt sedan dess är väl kanske inte så där jättestor.

Men den här spelningen är bättre, mycket tack vare publiken. Det är ett taggat gäng festivalbesökare som sluter upp framför Red Stage och hjälper bandet att lyfta ett extra pinnhåll på betygsskalan. Detta utan att de själva förtar sig på något sätt.

Al Barr rosslar som aldrig förr och tycks inte alls ha någon ordning på rösten, han övergläns väldeliga av den karismatiske och skönsjungande basisten Ken Casey, som i det avslutande extranumret dessutom ger sig ut på en crowdsurfing-tur genom publiken. Att huvudsångaren inte har mer kräm i rösten blir ett problem, speciellt som de folkmusikinfluenser som bär upp stora delar av bandets material snabbt hamnar i skuggan av ett brunstigt punkbröl.

Men som sagt publiken lyfter bandet. Det sjungs och skrålas, hoppas och klappas, hela tiden med mastodontlika flin klistrade i ansiktet och då är det förstås svårt att inte ryckas med av stämningen och tycka att det är lite småtrevligt trots allt.