Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Illdisposed
The Prestige, 2008
Skivbolag: AFM Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-03-31
Hemsida: www.illdisposed.dk

Bortsett från fantastiska, mandolinbestyckade Fear Bill Gates var jag inte särskilt imponerad efter mitt första möte med Illdisposed, statiska ”Kokaiinum” (2001). Sedan dess har de dock växt i aktning. ”1-800 Vindication” (2004) och ”Burn Me Wicked” (2006) var två fina uppvisningar i tämligen modern metal och jag har lärt mig att tycka om Bo Summers mullrande hundsång. Men säg det som varar, med ”The Prestige” är danskarna tillbaka där de stod och stampade för sju år sedan.

Egentligen är det inget fel på formatet. Den halvsöliga death metal Illdisposed visar upp skulle kunna träffa blytungt, men tyvärr har gruppen inga bra riff och låtar att backa upp den med. Efter att under några år ha visat vad de verkligen kan känns det här mest som en bekväm platta, som om det kroniskt festglada gänget inte orkat göra sitt bästa för att verkligen snitsa till en bra skiva. Frontmannen Bo Summer säger ju själv i en intervju i senaste Close-Up att han helst ser livet från den lata sidan.

”The Prestige” är staplar av tämligen lika standardriff, den saknar nyanser och mellantempot blir i längden väl långtråkigt. Inledande Let Go är förvisso en snärtig death metalbit som vittnar om vad gruppen verkligen kan, men där bakom är det klent. Materialet är alldeles för ljummet för att det ska vara intressant. Att gruppen sedan avslutar sistaspåret Ich bin verloren in Berlin med en sampling av Ernst Hugo Järegårds ”Daaansk jäääävlar!” från Riket känns mest som ett sätt att med glimten i ögat rädda vad som räddas kan.