Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

We Live In Trenches
Life Crisis, 2014
Skivbolag: Farsot
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2014-02-21
Hemsida: sv-se.facebook.com/weliveintrenches

Våldsromantik och våldsförhärligande är fånigt, olämpligt, tramsigt...

Men när det kommer till We Live In Trenches och andra långköraren ”Life Crisis” har jag svårt att hålla mig borta från de där stereotypa metaforerna som så gärna letar sig fram då brutal hårdrock ska beskrivas.

Den här plattan låter nämligen som tortyr. Som att få huvudet invirat i en blöt och stinkande isoleringsmatta och sedan bankas raka vägen tillbaka till stenåldern. Utan någon som helst pardon. We Live In Trenches tar inga fångar. De bara slår.

”Life Crisis” är ful musik i ordet allra mest vackra bemärkelse. En ljudvägg av brutalt bröt som inte vid ett enda tillfälle luckras upp eller låter ljuset slippa igenom. Som om kvartetten står ankeldjupt i avloppsvatten i någon sunkig källare och bara hamrar på sin instrument med en målmedvetenhet som är obeveklig.

Det är ren och skär ångest som kommer ur Ulf Stöckels strupe. Det är monoton desperation som kanaliseras genom instrumenten. Ändå är ”Life Crisis” förhållandevis lättlyssnad. Det är brutal musik, väldigt brutal musik med sludge-tendenser rent av, men ändå byggs ingen barriär mot omvärlden på ett sådant sätt att bara de mest insatta kan digga. We Live In Trenches öppnar upp för att spöa alla som har någon form av intresse för rockmusik.

Om den fantastiska debuten ”Modern Hex” skrev jag ”tänk Breach i ett punkdoftande samlag med stonerrock”. Det är ord som fungerar precis lika bra för att rama in ”Life Crisis”. Men mest av allt är den här skivan kort och gott en rejäl jävla överkörning.