Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Mustasch
Peace & Love, Borlänge
2008-06-28
Av: Emilie Aune
Publicerad: 2008-07-02
Hemsida: www.mustasch.net

Jag har faktiskt aldrig varit på en tråkig spelning med Mustasch. Och det har hunnit bli en del genom åren. Inte heller denna gång gör Sveriges främsta västkustrockare mig besviken. Efter två dagar med sisådär-konserter på Peace & Love-festivalen i Borlänge känns det som en oerhörd lättnad att äntligen få avnjuta en riktigt bra konsert.

Stentighta Mustasch bjuder på en blandad kompott av både nytt material som Falling down och Bring me everyone och gamla guldkorn som I hunt alone och Down in black. Och framför allt bjuder Mustasch på sig själva. De har helt enkelt jäkla kul när de lirar och de sparar inte på krutet. Pyrotekniken sprutar eldar och RiffRalfs sedvanliga trallande får med sig hela Borlänge på allsång.

Den nyss avhoppade gitarristen Hannes Hansson har för tillfället ersatts av Kristian Laimaa, som Ralf Gyllenhammar presenterar som ”the boogieman från Finland”. Vid närmare efterforskning visar det sig att Kristian Laimaa är Mustaschs gamla gitarrtekniker sedan några år tillbaka så det var nog inga större problem för honom att lära in låtarna till sommarens festivalspelningar. De sitter ju som handen i handsken.

Många recensenter brukar klaga på herr Gyllenhammars ”tjöt” mellan låtarna, men detta är inget jag själv håller med om. Repliker som ”Det är alltid kul att spela hårdrock!” och ”Sen ska vi dricka sprit!” må vara hur klyschiga och töntiga som helst men de får mig faktiskt att dra på smilbanden. Låten som alla väntat på, Double nature, avrundar kvällens spelning perfekt. Heavy metal in the night.