Joyzine

[stäng]

Fem korta

United

United

Fem korta frågor till Patrik Gogo, sångare i skivaktuella popgänget United...

Ni har existerat i ganska många år, men har inte riktigt klivit in i det stora rampljuset på hemmaplan, varför kommer ni göra det den här gången?
Det kommer vi förmodligen inte göra. Vi skulle bli jätteförvånade om vi gjorde det. Vi är inte på något sätt ett musikaliskt udda band, men i det att vi inte försöker tänka ut på förhand hur saker ska sluta blir vi kanske det och då blir det svårt att tro att det ska nå ut brett. Vi skriver aldrig för det "stora rampljuset" så det blir helt omöjligt att svara på en sådan fråga. Vi gör det vi tycker verkar meningsfullt för oss. Om andra tycker som oss eller inte, lämnar vi till "omständigheterna". Men om hjärtat för råda mer i alla val man gör, så kanske även United har en plats.

Ni kopplas på ett eller annat sätt ofta ihop med Placebo, vad är era tankar kring det?
Inget särskilt egentligen. Vi har turnerat mycket med dem och vi är dem evigt tacksamma för vilka dörrar de har öppnat för oss och hur det faktiskt genuint verkar vara fans av vår musik. I övrigt skulle man ibland önska att journalister skulle orka engagera sig lite mer i de stora skillnaderna som det faktiskt är mellan de båda banden. Det brukar märkas väldigt tydligt när journalister inte alls gillar eller förstår det vi gör, när det brukar beskriva oss som bleka kopior. Det brukar oftast handla om de skribenter som inte gillar nått av banden, det är liksom lite som om de hatar hela prylen "och nu verkar det finnas två band att tycka illa om".

Tidigare i karriären komponerade ni en hel del musik när ni låg ute på vägarna, hur har det påverkat bandet och dess sound?
Det stämmer inte riktigt. Men vi kan avslöja så mycket att vi faktiskt har gjort turnéer där musiken blir klar på scenen inför publik. Och då menar vi att ord och melodi kommer till på scenen och det som händer där försöker vi sen återskapa i studion.

Brixton Academy i England, var en sådan scen och då ska man veta att göra dåligt ifrån sig där får fysiska konsekvenser, där lynchar man band som inte gillas. Kvällen innan vi spelade där för några år sen hade Linkin Park spelat och de fick enligt ryktet kliva av scenen, men så är det ett jävla skitband också. Vi fick spela klart.

Vad det har gjort med oss som band, vet i fan! Vi funkar mycket som band så att vi jobbar med att det ska kännas mycket och rätt och gör det, det så är det bara att haka på och åka med. Och live är ett perfekt ställe för känslor, så det finns egentligen inget bättre ställe att skriva på.

Hur kommer det sig att nya plattan fått titeln "Coup d’Oeil"?
Det ringar väldigt mycket in oss som band. Man brukar i krig (historiskt) tala om framgång eller nederlag, genom att definiera hur den som leder har den rätta känslan att på ett nästan övernaturligt sätt förstå och kunna vända ett nederlag till en total framgång genom att följa sin intuition, mer än något annat, strunta i alla regler och konventioner. Detta kan användas i livet, i vad man än gör och brukar definieras som coup d' Oeil.

Er musik låter som skapad för stora arenor. Vilka är de tre mest hänförande arenabanden?
Queen. Freddy Mercury - behöver man säga mer. Med en sådan artist blir det liksom aldrig något annat än arena, vilket ställe det än skulle ha spelat på. Rest in peace Freddy

Kiss - Vi är väl det enda bandet i världen som inte lyssnat eller gillat Kiss, men man kan ju bara lyfta på hatten för deras arena "know how" Jag bor nära Stadion i Stockholm och jag tror fan Gene Simons hade bomber, eld och flyganordningar som sträckte sig långt över Humlegården. Hela city var som en slags cirkus på LSD när de spelade här och jag tror det va folk från försvarsmakten där för att övervaka bomberna på scen.

AC/DC - De får vår tredje plats. Endast för att det spelar så enormt högt, att det inte finns något annat alternativ än att sätta dem på arena och de gör sig bäst där.