Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Cornerstone
Two tales of one tomorrow, 2007
Skivbolag: Massacre Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-03-27
Hemsida: www.cornerstonemusic.dk

Egentligen handlar ”Two tales of one tomorrow”, med Rainbow-bekante Doogie White vid mikrofonen, om stabil, småruffig hårdrock. Men det är en annan känsla som ligger och gnager. Något som förtar den där machokänslan som ärligt talat ligger till grund för all typ av småfläskig, hårdare rock. Cornerstone låter trots goda låtidéer och ett gott framförande lite töntigt. Bitarna på ”Two tales of one tomorrow” är stundtals rent av obekvämt nördiga.

Man skulle lätt kunna tänka sig att jag menar power metaltöntigt, att Cornerstone skulle ha fastnat i hurtigt trallande och pompösa svulstrefränger. Men där rör sig inte bandet. Det handlar snarare om farbroderligt smygsvängande. Om förlägna blickar över stålbågade glasögon och en orkester som inte riktigt vågar stå för sin musik. Skivan låter helt enkelt lite feg. Cornerstone tycks hålla igen och står inte bredbent upp för sin musik (i och för sig skulle jag också skämmas om jag tvingades sjunga en usel textrad som ”one man’s hell is another man’s heaven”, men ändå).

Ändå är ”Two tales of one tomorrow” en inte helt tokig platta. Bakom det återhållsamma, det mesiga, finns goda låtar och duktiga musiker. Cornerstone nyttjar orientaliska instrument och gör i vissa partier lite mer av sin klassiska tyskofilhårdrock. Att de inte använder sig flitigare av de smäktande pianon som dyker upp mot plattans slut övergår dock mitt förstånd. Där har det till majoriteten danska bandet en outnyttjad resurs att verkligen ta fasta på.