[stäng]

Ben Westbeech Welcome to the best years of your life, 2007 Skivbolag: Brownswood Recordings Av: Daniel Arosenius Publicerad: 2007-10-09 Hemsida: www.myspace.com/benwestbeech

---

Med ungefär samma energi och musikaliska livlighet som Jamiroquai, bjuder Ben Westbeech på en välblandad kompott bestående av hiphop, soul, dance och jazz. Intrycken är många och pekar åt många olika håll, vilket dock inte har hindrat multiinstrumentalisten Ben att spela alla instrument på albumet själv. Hans sångröst är suverän och passar som handen i handsken till den avspända musiken som fyller debutalbumet ”Welcome to the best years of your life”.

Bens karriär har gått spikrakt uppåt sedan han skrev på för Brownswood Recordings sommaren 2006. Debutalbumet fanns att tillgå i England redan under hösten -06, men nådde inte Sverige förrän i våras. En snabb sökning på Google vittnar dock om att Westbeech, trots sina framgångar i Europa, ännu inte blivit särskilt omtalad i Sverige.

Tankarna återkommer till Jamiroquai gång på gång när jag lyssnar på Ben Westbeechs musik. Det osar acid jazz lång väg och jag tänker omedelbart på Jay Kay när jag hör So good today och Get Closer. Influenserna lyser starkt som en miljon stjärnor, vilket jag tolkar som att Ben ännu inte funnit någon egen musikalisk identitet. Istället är det som om han djärvt, på gränsen till dumdristigt, kastat sig åt olika håll och låtit idéerna flöda fritt.

Westbeech tycks i huvudsak, trots en och annan hitvarning på albumet, ha fokuserat på att skapa stämning och loungekänsla. Get silly och redan nämnda So good today är visserligen en aning medryckande, men knappast tillräckligt popiga för att spelas mycket på radio i Sverige. Samtidigt blir jag nyfiken på vad Bens intentioner med albumet har varit. Musiken tycks bygga på stämningsskapande, men ändå upplever jag albumet som färglöst och intetsägande. Nästan alla låtar baseras på upprepningar av mantrakaraktär (som i housemusik), men jag blir inte alls sugen på att dansa. Låtarna är laddade med Red Bull-vodka och nikotin, men utan förmåga att frigöra all den energi som tycks vara lagrad inuti.

Trots de schizofrena tendenserna är jag övertygad att Ben på sikt kommer slå även i Sverige. Det som går hem på klubben i England, brukar gå hem också i Sverige. Den här killen har potential, men för att imponera på mig krävs ett starkare låtmaterial än det här.

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

Inga kommentarer