Joyzine

[stäng]

Recension - Demo

Raid
Mind Game
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-10-10
Hemsida: www.raidonline.net

Om man bara var ute efter att vara elak och leta fel skulle man kunna lägga allt fokus på att Raid inte har någon egen identitet, att sångaren Erik Grönwall inte räcker till, att de har ett riktigt lökigt bandnamn (jag tänker konstant på humorklassikern ”Raid on raid on everybody det här är Svullo”) eller att deras låt Wheels on fire har en refräng påfallande lik Hammerfalls vedervärdiga Hearts on fire. Men trots en hel del skönhetsfläckar är den åtta låtar starka demon ”Mind Game” en inspelning som hintar om framtida framgångar.

Ynglingarna tittar storögt på Metallica och försöker på flera sätt efterlikna giganten. Både vad gäller specifika riff som långdragna låtuppbyggnader. Men ”Mind Game” är långt ifrån en ren Metallica-plankning. Raid låter även soundet möta hurtig heavy metal, vilket ibland funkar alldeles utmärkt (Darkened Sun) ibland bara blir pannkaka (Mind Game, Wheels on fire).

Det är dock en skock rastlösa musikanter vi har att göra med här. De nöjer sig inte med att vara metal utan vill även nosa på radions playlists. I Shades of Colours lirar de ren, amerikansk radiorock. Något de gör riktigt bra i en medryckande låt, men tyvärr känns det inte rätt i sitt sammanhang. Samma sak gäller för det fläskiga dödspartiet i Midnight Hour. Bra skit på fel plats. Raid måste lugna sig och sikta rakare på ett utvalt mål.

Bortser man från det spretiga och inte helt färdiga låtmaterialet är det bara att konstatera att Raid består av väldigt duktiga instrumentalister. Främst imponeras jag av det homogena gitarrarbetet. Här har gruppen många fläskiga riff att ta fasta på inför framtida komponerande. Ordinationen lyder: renodla det tuffa hårdrockssoundet bättre och låt herr Grönwall ta sånglektioner. Då kan det bli riktigt kul om några år.