Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Whyte Seeds
Bold as love, 2006
Skivbolag: Stockholm Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-02-14
Hemsida: www.whyteseeds.com

Jag minns Whyte Seeds som ett uselt liveband. Ett gäng rocksluskiga posörer som varken lät bra eller var särskilt spännande att titta på. Att jag inte gav debutalbumet särskilt många chanser är väl därav inte särskilt märkligt. Trots detta kan jag höra en markant skillnad på ”Bold as love”. Whyte Seeds har gått och blivit fina i kanten.

Borta är den sluskiga garageådran. Ersatt av en betydligt mer polerad och tillrättalagd popnerv. Det kan låta negativt, men i fallet Whyte Seeds är det, det bästa som kunde hända. Killarna tycks ha blivit nostalgiska när de skrev den här plattan, blickarna bakåt är väldigt många. Tänk er ett poppolerat Rolling Stones som bytt ett och annat gott råd med The Beatles och ni förstår i vilken riktning bandet velat ta sin musik.

Blandningen av retrorock, poparrangemang och smakfulla elektroniska inslag fungerar fint på mig. Nu känns Whyte Seeds plötsligt angelägna. Låt gå för att alla låtar inte riktigt håller och att Axel Robach egentligen inte är någon större sångare, ”Bold as love” fungerar ändå. Den 80-talssynthiga inramning och de Supertramp-vibbar som finns här kan låta mossiga i skrift, men lyssna på plattan och konstatera att det är stilrent.

Whyte Seeds har verkligen svarat för en uppryckning och till viss del återvunnit min respekt. I alla fall som studioband. Me ’n’ my dogs, Back in town och Star on TV är de mest minnesvärda låtarna. Med några fler paradnummer hade det här kunnat bli ett av årets stora utropstecken.