Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

We Are Scientists
With love and squalor, 2006
Skivbolag: Virgin
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2006-04-04
Hemsida: www.wearescientists.com

Tre lagom kufaktiga ynglingar från New York som spelar samma typ av indiepop/rockmusik som Bloc Party, Arctic Monkeys, Franz Ferdinand och Nine Black Alps. Idel band från brittiskaöarna konstigt nog. Eller kanske inte, för att vara ett amerikanskt band låter det fruktansvärt europeiska. Vilket bara ligger dem till last faktiskt. We are Scientist har lyckats fixa fram en helt godkänd samling låtar men det hela är lika spännande som att sitta och titta på färg som torkar.

Det hela är inte så konstigt egentligen. Vi har att göra med samma fenomen som alltid dyker upp när någon speciell genre blir populär eller hamnar i ropet. Något/några band släpper något som verkligen sätter fart på skivförsäljning och plötsligt hakar de stora skivbolagen, i det här fallet Virgin, på trenden och letar upp liknande orkestrar på löpande band. Det hände i svallvågorna efter grungen, neometallen och tidiga Strokes-eran för att ta några exempel. Jag kan inte annat än att tycka synd om Scientologerna, de har funnits sedan 2000 och hade de bara haft tur att bli upptäckta i tid tror jag att de hade kunnat bli betydligt större än vad jag tror fallet är nu.

Första låten ut, Nobody Move, Nobody Get Hurt, är den självklara hiten. Låten är också en medryckande lite visa det ska medges men det finns inte ett uns av originalitet. Cash Cow kan jag absolut tänka mig som nästa singel men även den ekar fruktansvärt tom när det kommer till en närmare granskning av nytänkande. Missförstå mig inte, jag tänker inte ge skivan ett uruselt betyg, för så dålig är den inte. Letar du efter något som låter precis som en mix av ovannämnda band, med en lite flirt med The Killers möjligen, är det här bandet för dig.