Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Pascal
Förbi fabriken, 2006
Skivbolag: Novoton
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-02-21
Hemsida: www.kyssmig.com

Det vilar en sprudlande känsla av ungdomlig entusiasm och oemotståndlig naivitet över ”Förbi Fabriken”. Pascal tycks ha lämnat alla hämningar hemma när de gick till studion för att spela in skivan. Just den spralliga framtoningen och attityden att bara skita i allt och hamra in sina musikaliska upptåg, vad de än må gå ut på, är albumets styrka. Det fungerar samtidigt som kosmetika för att släta över bandets problem.

Hur spelglada och entusiastiska Pascal än är går det inte att komma ifrån att de saknar bra låtar. Även jag smittas av glädjen bandet förmedlar, men när det första intrycket lagt sig finns det inte så mycket mer att hämta. Att den bästa låten är en cover på Kal P Dal säger ganska mycket.

Ska musiken kategoriseras kan vi kalla den sprallig poppunk. Och då menar jag absolut inte poppunk i bemärkelsen Blink 182 eller God Charlotte. ”Förbi Fabriken” låter snarare som ett möte mellan Ebba Grön och Doktor Kosmos med ett stråk av bortkommen Håkan Hellström-sång. Texterna bjuder en hel del humor dessutom.

Det är som sagt charmigt en stund, men känslan av att allt är väldigt ogenomtänkt blir snabbt störande. Pascal är ett band som hypas ofantligt just nu för att de är konstiga, nya och till viss del fräscha. Men jag har svårt att tänka mig att någon ens orkar bry sig om några månader. En eller två låtar på en blandskiva är en skön vitamininjektion. Mer än så blir lite jobbigt. Pascal har trots allt inte mer än sin outtröttliga entusiasm.