Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Ida Olsson
Andas solsken, 2006
Skivbolag: 8nio
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2006-11-28
Hemsida: www.idaolsson.se

Att jämföra med Lisa Ekdal är att göra det alldeles för lätt för sig, dessutom är det att göra Ida Olsson en stor oförrätt. En tjej som sjunger på svenska, visst, det krävs något särskilt för att sticka ut, som Lisa Ekdals märkliga betoningar, men det är absolut inte könsbetingat. Det ligger i svårigheten att skriva bra texter på svenska som inte blir banala. ”Andas Solsken”, Ida Olssons andra fullängdare, klarar sig bitvis bra på den fronten. Hela skivan andas nyvaken mysoptimism. Och härefter kommer det inte komma fler Lisa Ekdal-referenser, jag lovar.

Mjuka smekande poplåtar i 00-tals format. Det hela känns väldigt fräscht samtidigt som det egentligen inte bjuder på något man inte hört tidigare. Närvaron är det som ger ”Andas Solsken” en särprägel. Ida Olsson menar varje ord som lämnar hennes läppar. Ändå är det något som gör mig lite nervös över den här plattan. Det känns som om det lurar något bakom ett osynligt hörn. Undersökningen går vidare.

Ida Olssons röst är vacker och klingande, men oväntat höga tonlägen till och från hotar att få mig att ramla av stolen när jag inte är beredd. Inledande Spara Vackra Dagar hade gjort sig betydligt bättre ett tonsteg längre ner. Vad som ändå räddar låten är det otroligt vackra arrangemang som följer som en röd tråd genom skivans samtliga tolv låtar. Trots denna lilla skönhetsfläck är det svårt att inte falla för fröken Ida.

Desto längre jag tar mig genom skivan desto mer inser jag att det inte finns något som lurar, det finns inga överraskande moment alls faktiskt. Inte för att det gör så mycket egentligen, Ida har hittat sitt spår och verkar trivas bra. Jag följer helt enkelt bara med på resan. Enda tills jag får lyssna på berättelsen om mannen med mustaschen! Då stannar jag upp ett tag och bara njuter, Lyser Upp Världen är en härlig upptemobit som cementerar fast ett leende på mina läppar. Men ack, återigen detta höga tonläge. Det blir något enerverande i längden.