Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Confession
Life and Death, 2014
Skivbolag: Lifeforce Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2014-08-21
Hemsida: facebook.com/Confessionmosh

Jag har aldrig trott på det där att man växer ifrån musik, utan alltid varit en ivrig förespråkare av att bra musik är bra musik oavsett hur gammal eller upplyst man är. Men när jag umgås med Confession och australiensarnas senaste giv ”Life and Death” inser jag nog att så inte är fallet trots allt. Man kan växa upp och framförallt växa ifrån musik.

För samtidigt som jag lyssnar och inser att den här skivan inte är särskilt bra inser jag också att mitt tio år yngre jag förmodligen hade tyckt om det här, inte bara lite utan svinmycket. Confession laddar sin metalcore med alla de rätta elementen som fick mig att gå i spin. Tunga breakdowns, snyggt invävda melodier på västkustvis och ett kakmonster längst fram som gör sitt bästa för att leva upp till den tatuerade imagen. Musiken är rytmisk och aggressiv så det räcker och blir över.

Men någonstans har mitt musikaliska sinne mognat, så där som jag trodde att det inte skulle kunna göra. Och dagens tjusige herr recensent tycker att det här är tråkigt, fantasilöst och att Crafter är en ytterst begränsad sångare. Det behövs liksom lite mer än standardformulär 1A för att jag ska kunna tycka att det är intressant. Det behövs mer egensinnigt låtskrivande och det krävs ett intresse att försöka komma upp med arrangemang som faktiskt lyfter låtarna.

Confession gör inget av detta. De hamrar bara sin metalcore så som musikstilen alltid har hamrats och tycker att det räcker med det. Det får mig bara att känna mig gammal och trött...

...och överbevisad om att min tes var helt felaktig.